Så påverkar musik din hjärna, ditt humör och ditt välbefinnande

Vilka fördelar finns det med att lyssna på musik?
Att lyssna på musik aktiverar nästan hela hjärnan. Det minskar stress, sänker kortisolnivåerna, förbättrar minnet, gör det lättare att reglera känslor och stimulerar den kognitiva förmågan. Musik kan öka produktiviteten, förbättra uthålligheten under träning, stärka sociala band och till och med främja psykisk hälsa genom att hjälpa oss uttrycka känslor och bearbeta trauman.

Hur påverkar musik hjärnan och kroppen?
Musik engagerar hjärnans system för hörsel, känslor, rörelse och belöning – vilket utlöser frisättning av dopamin och stärker nervbanorna. Rent fysiskt hjälper den till att reglera puls och andning, förbättrar uthålligheten under träning och bidrar till ökat välbefinnande. På ett kulturellt plan stärker den gemenskapen, bevarar berättelser och främjar empati mellan olika grupper.

Som musikälskare blir du knappast förvånad över att höra hur bra musik är för dig. Det som kanske överraskar är hur omfattande fördelarna faktiskt är.

En artikel från Johns Hopkins Medicine om just det här ämnet inleds med orden: Vill du träna kroppen, gå till gymmet. Vill du träna hjärnan, lyssna på musik.

Så hämta något att dricka och gör dig redo, för nu ska vi utforska musikens fördelar och vad den egentligen gör med hjärnan.

Hur många lyssnar på musik?

Foto av Andrea Piacquadio

Musik är ett brett begrepp som rymmer väldigt mycket. En person kanske har musik i öronen hela dagen, medan en annan bara hör lite musik i förbifarten.

Båda har lyssnat på musik – bara olika mycket. Kanske lite överraskande räknas båda. Men oftast blir effekten större ju längre och ju oftare någon lyssnar.

Det är omöjligt att få fram en exakt siffra, men med hjälp av uppgifter från flera källor rapporterade Nielsen att 93 % av amerikanerna lyssnar på musik.

Och även om vi inte kunde hitta ursprungskällan citeras ofta följande: ”Enligt statistiken lyssnar 90 % av världens befolkning, cirka 7,11 miljarder människor, på musik.”

Vårt sätt att lyssna på musik har förändrats drastiskt. Nu kan vi komma åt och strömma musik när som helst, i stället för att göra det till ett särskilt tillfälle genom att gå ut en kväll eller slå på radion i några timmar.

Därför är musiklyssnande numera något som nästan alla människor ägnar sig åt varje dag.

Har musikkonsumtionen ökat?

Det korta svaret är ja. I takt med streamingtjänsternas enorma tillväxt har även den genomsnittliga personens musikkonsumtion ökat. När tillgången blir enklare och billigare blir det svårare att hitta någon som inte har ett abonnemang på en musiktjänst.

International Federation of the Phonographic Industry (IFPI) rapporterade att 43 000 användare i 26 länder ägnade 20,7 timmar åt att lyssna på musik, en ökning med 0,6 timmar från föregående års 20,1 timmar.

Fördelningen ser ut så här:

• Ljudstreaming står för 32 %.
• Videostreaming står för 31 %.
• Radio står för 17 % och köpt musik för 9 %.
• Livemusik står för 4 %.
• Övrigt står för 7 %.

Rapporten publicerades i februari 2024: IFPI:s globala studie visar att vi lyssnar på mer musik och på fler sätt än någonsin – IFPI.

Det är ingen överdrift när människor pratar om att ha ett soundtrack till sina liv. Av de tillfrågade lyssnade 50 % på musik i bilen, 45 % under pendlingen, 41 % när de kopplade av, 39 % när de gjorde hushållsarbete och 33 % när de tränade.

Allt fler lyssnar också på musik för att somna. Från soluppgång till solnedgång och under dygnets alla andra stunder lyssnar människor på musik.

Nu när vi har en bättre bild av hur mycket musik vi lyssnar på är det dags att undersöka vad den ger oss. Din favoritartist gör nämligen mer för dig än du kanske tror.

Vilka psykologiska fördelar finns det med att lyssna på musik?

Känner du dig stressad? Ta musik fyra gånger om dagen.

Riktigt så enkelt är det kanske inte, men att lyssna på musik kan hjälpa till att minska stress och ångest – och effekten kan vara stor.

Forskning visar att det parasympatiska nervsystemet aktiveras när du lyssnar på musik. När det systemet aktiveras dämpas stressreaktionen.

När vi är stressade har vi förhöjda kortisolnivåer i kroppen. Att lyssna på musik sänker dessa nivåer och ger oss en känsla av välbefinnande och avslappning.

En fascinerande studie visade att personer som lyssnade på musik i 30 minuter inför en operation hade betydligt lägre kortisolnivåer än de som inte hade lyssnat på musik.

Liknande resultat har setts inom cancervården, där patienter som lyssnade på musik upplevde mindre ångest.

En teori om varför musik har så stor effekt i de här situationerna är att den väcker känslor. Den kan ge oss glädje, lugn och tröst, vilket till viss del motverkar negativa känslor.

Dessutom brukar vi rikta uppmärksamheten mot texten och melodin, vilket kan hjälpa oss att tänka mindre på det som oroar oss.

Obs! Musik är fantastiskt, men sök professionell hjälp och stöd om du behöver det. Hur mycket Ed Sheeran du än lyssnar på kan det inte ersätta hjälp från vårdpersonal.

Finns det musik som är bäst för avslappning?

Det vore synd att prata om musikens avslappnande effekter utan att nämna vilken musik som brukar rekommenderas. Klassisk musik är oftast förstahandsvalet.

Samtidigt menar vissa experter att alla låtar som gör dig glad är rätt val.

En grupp forskare, en musikgrupp och ljudterapeuter samarbetade för att komponera en låt som vetenskapligt har visats minska stress.

Weightless av Macaroni Union.

Sätt den på repeat och känn efter hur du mår efter 30 minuter. Berätta i kommentarerna om det fungerade!

Vilka kognitiva fördelar finns det med att lyssna på musik?

En fascinerande studie visade att personer med Alzheimers sjukdom reagerar på musik långt efter att många andra funktioner har slutat fungera. Musik, särskilt från barndomen eller perioder i livet som de förknippar med lycka, aktiverade de delar av hjärnan som är kopplade till minnet.

Men det är bara en del av våra komplexa kognitiva funktioner. Musikterapi har använts för att hjälpa människor att få kontakt med och uttrycka känslor som de har haft svårt att sätta ord på.

Harvard Health Publishing tar också upp en enkätundersökning som visade att personer som lyssnade på musik hade ett högre psykiskt välbefinnande överlag.

Bland dem som hade lyssnat på musik som barn bedömde 68 % sin förmåga att lära sig nya saker som utmärkt eller mycket god. Motsvarande andel bland dem som inte hade lyssnat på musik var bara 50 %.

Studien omfattade endast 3 185 vuxna över 18 år, vilket är ett relativt litet antal. Och även om resultaten byggde på deltagarnas egna uppgifter upplevde de som lyssnade på musik att det var till nytta.

Placebo eller inte fanns det ett samband mellan musiklyssnande och hur människor upplevde sin egen prestationsförmåga.

Oavsett metod får resultaten stöd av mer formell forskning om musik och neurologi.

Till att börja med aktiverar musik hjärnans mest omfattande och varierade nätverk. Att musik aktiverar hörselbarken är en självklarhet. Men det händer mer än så.

De delar av hjärnan som är aktiva när vi känner känslor aktiveras också, särskilt när vi hör något som berör oss, vilket ofta är väldigt personligt. Det fascinerande är att aktiviteten sker synkroniserat.

Nu blir det lite mer invecklat, så häng med. När vi lyssnar förändras hjärnans aktivitetsmönster i takt med musiken.

Vi har alltså både hörseln och känslorna. Men deltagarna i studien började också visa tecken på visuell bearbetning i hjärnans aktivitetsmönster. När vi lyssnar på musik engageras alltså hörselområdena, de prefrontala och limbiska områdena, striatum och de affektiva funktionerna.

Med andra ord aktiveras hörsel, begreppslig och tolkande kognition (tänkande och resonerande), känslor, förväntan och förutsägelse av belöning (dopaminfrisättning som svar på musik) – allt synkroniserat. Kort sagt aktiverar musik fler delar av hjärnan än nästan allt annat vi gör.

Din hjärna gillar helt enkelt musik väldigt mycket.

Nervbanor försvagas när de inte används, vilket påverkar hur effektivt hjärnan arbetar. Hjärnan lägger inte energi på sådant den inte behöver. Det som inte används riskerar helt enkelt att gå förlorat.

Nervbanorna får då andra uppgifter. Musik är ingen heltäckande lösning, men den håller alla dessa nervbanor i gång eftersom den aktiverar nästan hela hjärnan.

Den enda andra aktivitet som kommer i närheten av att engagera lika många delar av hjärnan är att delta i sociala aktiviteter som du faktiskt tycker om.

Läs mer: Varför är musik bra för hjärnan? – Harvard Health.

Blir du mer produktiv av att lyssna på musik?

Dags att titta på studierna! Många säger att de arbetar bättre med musik, men lika många behöver tystnad. Binaural musik och lo-fi nämns ofta i forum om produktivitetsknep. Där hävdas det att särskilda ljudvågor ”låser upp” ett område i hjärnan så att du arbetar bättre.

Eller att klassisk musik är den enda musikstil som kan hjälpa dig att prestera bättre.

Så vi vänder oss till vetenskapen. Personliga erfarenheter är intressanta, men forskning och belägg väger tyngre.

En studie från 2023, ”Don't Stop the Music,” Please: The Relationship between Music Use at Work, Satisfaction, and Performance, påpekar tidigt att det behövs mer forskning på området.

Musik har dock använts som motivationsverktyg i många år, bland annat i BBC:s radioprogram Music While You Work. Tanken att musik hjälper människor att vara produktiva är alltså inte ny, men gedigen forskning om ämnet är det.

Samtidigt som arbetslivet har gått från fabriker och manuellt arbete till kontorsjobb och mer tankekrävande uppgifter har vårt musiklyssnande ökat kraftigt.

Lägg till den ökade tillgången, så är sannolikheten stor att du lyssnar på musik på jobbet oftare än någonsin. Musik har gått från att vara en vara vi köper till något vi enkelt kommer åt.

I arbetssammanhang uppgav människor att de lyssnade på musik både för att fokusera på uppgiften och för att ”fly” från den.

Tidigare studier visar motstridiga resultat. Vissa tyder på att musik med sångtext är mycket distraherande.
Eftersom det finns visst vetenskapligt stöd för båda sidor verkar det handla om individuella förutsättningar: koncentrationsförmåga, hur lätt man vanligtvis har att fokusera och vilken musik man lyssnar på.

Kan musiklyssnande ge fysiska fördelar?

Vi har redan nämnt flera fysiska fördelar med att lyssna på musik, som lägre kortisolnivåer. Men hur påverkas fysisk aktivitet?

Alla som någon gång har varit på ett gym eller tränat hemma vet att musik ofta hör till.

National Center for Health Research har lyft fram två viktiga skäl till att musik fungerar bra under träning. Det första är att träning kan vara tråkigt. Att springa en mil, göra så många repetitioner som möjligt med vikter eller sätta sig vid roddmaskinen i 30 minuter.

Allt detta tar tid. Det går förstås bra att träna utan att lyssna på något, men musik flyttar uppmärksamheten från själva ansträngningen. Den låter kropp och sinne gå in i ett nästan automatiskt läge.

Det blir lättare att fortsätta när muskelminnet tar över.

Men det mest intressanta skälet att lyssna på musik när du tränar är att den kan förbättra uthålligheten. Musik med ett tempo som passar aktiviteten håller motivationen uppe och hjälper dig att fortsätta trots tröttheten.

När vi tränar synkroniserar vi automatiskt våra rörelser med takten i musiken. Vi trampar snabbare eller långsammare för att följa den.

Studier visar att det här förbättrar vår fysiska prestationsförmåga: vi springer längre och snabbare och kan till och med lyfta tyngre vikter. Sambandet är så starkt att det finns rekommenderade tempon i slag per minut, bpm, för olika typer av fysisk aktivitet.

Finns det sociala fördelar med att lyssna på musik?

Även om vi numera ofta upplever musik digitalt och på egen hand var den tidigare en social händelse som upplevdes live. Mindre grupper samlades för att njuta av pianokonserter, musik på logen och lokala artister.
Med tiden växte evenemangen, och i dag kan publiken bestå av tusentals människor.

Forskningen visar att kroppen frisätter mer oxytocin, ett hormon förknippat med välbefinnande, när vi sjunger i stämmor med andra. Men dessutom blir gränserna för det egna jaget mindre tydliga. Forskarna jämförde detta med gummihandsillusionen.

Kortfattat säger studien att när en grupp gör samma sak som vi själva, i det här fallet sjunger till musik, gör nervbanornas aktivitet det svårare att skilja oss själva från andra. Forskarna beskrev det som ett tillfälligt band mellan oss och människorna omkring oss.

Den här så kallade sammansmältningen mellan jaget och andra, alltså skapandet av samhörighet, är viktig för sociala grupper och sociala band.

Musik och kulturell gemenskap

Kultur hjälper grupper av människor att överleva och utvecklas, och musikens kraft i det sammanhanget är enorm. Musik och kultur har varit sammanflätade långt tillbaka i historien. Berättelser om religion, kultur och folktro vävdes in i sånger och sjöngs för andra.

Vissa former av musik kan beskrivas som berättande som hjälper grupper att leva vidare genom att förmedla historien och hur omvärlden har påverkat dem.

I många kulturer sjungs berättelser på modersmålet, vilket kan lägga grunden för spädbarns och småbarns kommunikation. När familjer flyttar till andra delar av världen hjälper sångerna dem också att behålla kontakten med sin familjehistoria.

Så småningom blir detta något som förs vidare från generation till generation. Det är ett band till det förflutna och till människorna som kom före oss.

Med digital musik och sociala medier ser vi nu hur kulturell och regional musik sprids över gränserna. Den når fler och stärker banden mellan olika grupper av människor.

I ett nyligt nyhetsbrev från SongsBrew beskrevs till exempel hur regional mexikansk musik har blivit en av världens populäraste musikstilar. Den slår rekord och tar sig in på de stora topplistorna världen över.

Musik kan ge oss inblick i andra kulturer. När vi möter den med respekt kan den bli något vi njuter av regelbundet.

Musik kan stärka budskapet om mångfald och inkludering genom att introducera oss till nya kulturer, ge marginaliserade grupper större utrymme och öka vår förståelse och uppskattning för olika gemenskaper.

Musikens fördelar för den psykiska hälsan

Vi har redan nämnt några av musikens fördelar för vårt psykiska välbefinnande. Musik har numera en etablerad roll i arbetet med psykisk hälsa. En studie från 2022 visade att musik hjälpte till att minska stress och ångest.

Att ägna sig åt musik, sjunga eller spela ett instrument har visat sig kunna hjälpa oss att reglera humöret.

På senare år har musikterapi blivit allt vanligare.

Musik skapar en trygg och stödjande miljö som kan hjälpa människor att bearbeta trauman. Musikterapi är en evidensbaserad behandlingsform.
Den erbjuds numera i många skolor, på sjukhus och hos privata behandlare.

Att skapa och lyssna på musik ger utrymme för självreflektion, känslomässiga utlopp och kreativitet.

Musik gör inte bara skillnad vid diagnostiserad psykisk ohälsa. För marginaliserade grupper kan den också sprida kunskap och föra fram budskap.

Den kan hjälpa grupper att bli synliga och samtidigt hylla deras gemenskap och driva frågor om social rättvisa.

När musiken når längre och fler lyssnar kan den lätta en del av den psykiska belastning som vissa grupper lever med. Det här ämnet är betydligt djupare än vad vi kan gå in på här.

Men det är bra att komma ihåg att jazz, blues, folkmusik, hiphop och reggae har gett marginaliserade grupper en röst och låtit deras egna berättelser stå i centrum.

Musiker som är öppna med sin psykiska ohälsa och skriver texter om den kan dessutom hjälpa andra att känna sig mindre ensamma. När miljontals människor känner igen sig i texterna uppstår en gemenskap av människor som förstår.

Det handlar heller inte bara om texter och sånger om psykisk hälsa. Stora artister med många fans som pratar öppet om ämnet skapar utrymme för fler samtal.

När välkända artister tar upp sådana frågor får de mer uppmärksamhet, vilket leder till större acceptans. Det kan i sin tur ge människor en starkare känsla av att någon förstår dem och att miljontals andra står bakom dem.

Forskningen om musiklyssnandets alla fördelar fortsätter. Det här är bara en översiktlig genomgång av hur musik påverkar miljontals människor varje dag.

Det är alltså inte konstigt att 616,2 miljoner människor har ett abonnemang på en musikstreamingtjänst. Musik spelar en så stor roll i våra liv. Se därför till att lägga din tid på musiktjänster som du trivs med. Inte nöjd med den du har? Byt med några få tryck.